HOME         PRESS          SHOWS ︎ ︎ ︎ ︎  

swe: Fågelle gör musik där lager av noise och sköra konstruktioner av konkreta ljud möter popmelodier, utforskande av rytmer och texter om makt. Med en uppsjö av pedaler, synthar och samplers dyker hon in i ljuden och texturerna, experimenterar och letar tills hon hittar vad som tillsammans med poesi blir till spännande ny musik i brytpunkten mellan ljudkonst och
pop. Melodier med ursprung i popen omgärdas av ljudlandskap uppbyggda av fältinspelningar från Moskvas tunnelbana, kajor i Norrköping, en gnisslande Persien.

I samarbete med producenten Henryk Lipp (Blue for Two, Anna von Hausswolff, Thåström) växer idéerna till ljudvärldar, låtar, orosmoln från de minsta textfragmentens betydelse till de största crescendonas intåg. Med texter på svenska om samtiden i micro och makroperspektiv om hur tiden är plågsam och rinner en ur händerna och om makt, maklöshet och maktfullkomlighet. Hennes musik har beskrivits som ”en mjuk käftsmäll”.

Fågelle har spelat i en mängd olika sammanhang i Europa, bland annat på Heroins of Sound i Berlin, Performing Sound Festival i Salzburg, Kolonia Artystów i Gdansk, Woman SRSLY i London, Klangfestival i Linz, Atomino i Chemnitz, Koloni i Göteborg, Dampfzentrale i Bern, p.m.k i Innsbruck och på Czech Museum of Music i Prague.


“Helvetesdagar, Fågelles fullängdsdebut, är därför ett rakt igenom kompromisslöst, filterlöst, ärligt, modigt och mästerligt album. Varenda en av dess dryga 2 220 sekunder är uppfyllda av Klara Anderssons oförblommerade hjärna, hjärta, själ och låtskrivarsnille (tänk er en becksvart blandning av M83:s mest himlastormande melodier och kompositören Hanna Hartmans manipulerade fältinspelningar från vulkanen Etna och ni får ett hum om hur den låter).” Gaffa


"Immersive noises come out of the speakers, sometimes to accompany the guitar, sometimes to serve as a stark contrast to it. And then, a melodic voice erupts from the depths of her chest, one that is Þlled with such strength and sentiment that it’s nearly impossible not to be moved by it." Wolfgang Magazin


“Helvetesdagar" [...] is a path between noise and pop, a rare mix almost as rare as it is to hear something about this genre that has a really effective rendering. Klara instead manages to find a way to make everything coexist in an elegant and original way, creating her own strong and convincing artistic identity. Impatto Sonoro


De krachtige stem van de gedreven Zweedse Klara Andersson deed ons vaag aan Björk denken, maar haar muziek – elektronica, fieldrecordings van dode maden en gitaar – klonk meer als die van een bluesy singer-song. Iemand moet haar snel een platencontract geven! Gonzo Circus


"Berlinbaserade svenskan Klara Andersson gör under namnet Fågelle spännande musik som rör sig mellan ljudkonst, noise och pop. I samarbete med producenten Henryk Lipp bygger hon ljudvärldar som inte liknar någonting annat just nu. Här utforskas mötespunkter – inte bara mellan konst och pop – utan också mellan musik och dikt. Nysläppta låten ”Döda flickan rädda rösten” är något av det mest känslosamma och dramatiska vi hört i år." HYMN







eng: Fågelle creates music where layers of noise meet pop melodies in an exploration of rhythms and the subject of power. With pedals, synthesizers and samplers, she dives into the sounds, experimenting until she finds what will come together with poetry to create a compelling song in the middle ground between sound art and pop. Her sound world consists of everything from field recordings from the Moscow subway to roaring guitars and tormented synthesizers.

In collaboration with the producer Henryk Lipp (Blue for Two, Anna von Hausswolff, Union Carbide) the ideas are grown into sound worlds, pop songs, storm clouds. From the smallest text fragments to the rolling in of the biggest thunder. With lyrics in Swedish about our current times in micro and macro-perspective and about power and powerlessness. Her music has been described as “a soft punch in the face”.

Fågelle has during the past few years performed at different venues and festivals in Europe, among others at Heroines of Sound i Berlin, Performing Sound Festival in Salzburg, Kolonia Artystów in Gdansk, Woman SRSLY in London, Klangfestival in Linz, Atomino in Chemnitz and Koloni in Gothenburg, Dampfzentrale in Bern, p.m.k in Innsbruck and at the Czech Museum of Music in Prague.


“A sinuous vocal that weaves in and out of conventional tonality, hemmed in by a luxuriant thatch of luminous arpeggios. Serene, ecstatic spells of sunlit major-key updrafts, punctuated with toe-curling crunches of unexpected harmonic discord. Like waltzing across a frozen lake with your unrequited first crush. Spiralling out of sight of sorrow and sunlight and sensation – weightless.” Gigwise

“Her music is an experimental elaboration on beautifully presented spoken word, combined with pedals, synthesisers and samplers. Fågelle sings in her mother tongue, Swedish, which really lends authenticity to the experience. She transports the audience to a different sphere, and cannot be forgotten!” Todolistldn

"At some point, I thought, ‘I wish I knew what she was singing’, but actually I realised it was not necessary. A howling chant; expressive and right from the gut." The wonderful world of dance

“Die Schwedin „Fågelle“ wiederum schichtet Rauschen und rhythmische Drones aufeinander, fragmentiert und entfremdet synthetische Sounds, setzt schlichtweg fulminante Gesangsmelodien auf das tonale Gewaber. Das ist Honig und Beton, das ist Popnoise vom Feinsten. „Diese Frau ist einfach eine Erscheinung“, bringt es Tanja Fuchs auf den Punk, „ein bisschen wie Björk, aber ohne den Kitsch.“ ” Die Referentin

"Kaltes Knistern macht sich anschließend in den Pausen des nächsten Beitrages, zwischen den schwebenden und bebenden Sphären von Fågelle, im Raum bemerkbar. Gebändigt von solch akustischer Ehrlichkeit bleibt das Publikum die gesamte Dauer dieser makellosen Vorstellung über erstarrt, wie hypnotisiert. Das Gefühl beschleicht einen, als stünde ein lächelnder Ben Frostnicht weit entfernt im Raum. Glasklar trifft die Stimme der Schwedin jeden Ton und fügt sich zu den rhythmisch genau platzierten Molltönen ihrer Gitarre." 
The Message