HOME         PRESS          SHOWS ︎ ︎ ︎ ︎  

swe: Fågelle kommer ur den nordiska experimentella musikscenen som en vild kollision av det lyriskt vackra och det gränslöst råa, där sprudlande ljudlandskap möter poesi på svenska med alla eggar vässade. Hennes röst sliter genom musiken och blir en gravitationspunkt varifrån berättelser växer om existentiell ångest och upplevelser av att vara kvinna..

Som soloartist blandar Fågelle gitarr, sång och elektronik på ett organiskt och uttrycksfullt sätt som skapar spännande ny musik i brytpunkten mellan experimentell musik och pop.

Tillsammans med producenten och samarbetspartnern Henryk Lipp (Blue for Two, Anna von Hausswolff, Union Carbide) spelade Fågelle in och producerade sitt kritikerrosade debutalbum Helvetesdagar (2019) som svenska Gaffa kallade ”ett rakt igenom kompromisslöst, filterlöst, ärligt, modigt och mästerligt album." och Gigwise beskrev som "spiralling out of sight of sorrow and sunlight and sensation – weightless".

Fågelle har spelat i en mängd olika sammanhang i Europa, bland annat på den hollänska festivalen Roadburn, Berghain Kantine i Berlin, Electrowerkz i London, Petit Bain i Paris, Zé dos Bois gallery i Lissabon och Rhiz i Wien.

“Helvetesdagar, Fågelles fullängdsdebut, är därför ett rakt igenom kompromisslöst, filterlöst, ärligt, modigt och mästerligt album. Varenda en av dess dryga 2 220 sekunder är uppfyllda av Klara Anderssons oförblommerade hjärna, hjärta, själ och låtskrivarsnille (tänk er en becksvart blandning av M83:s mest himlastormande melodier och kompositören Hanna Hartmans manipulerade fältinspelningar från vulkanen Etna och ni får ett hum om hur den låter).” Gaffa


"Immersive noises come out of the speakers, sometimes to accompany the guitar, sometimes to serve as a stark contrast to it. And then, a melodic voice erupts from the depths of her chest, one that is Þlled with such strength and sentiment that it’s nearly impossible not to be moved by it." Wolfgang Magazin


“Helvetesdagar" [...] is a path between noise and pop, a rare mix almost as rare as it is to hear something about this genre that has a really effective rendering. Klara instead manages to find a way to make everything coexist in an elegant and original way, creating her own strong and convincing artistic identity. Impatto Sonoro


De krachtige stem van de gedreven Zweedse Klara Andersson deed ons vaag aan Björk denken, maar haar muziek – elektronica, fieldrecordings van dode maden en gitaar – klonk meer als die van een bluesy singer-song. Iemand moet haar snel een platencontract geven! Gonzo Circus

"Berlinbaserade svenskan Klara Andersson gör under namnet Fågelle spännande musik som rör sig mellan ljudkonst, noise och pop. I samarbete med producenten Henryk Lipp bygger hon ljudvärldar som inte liknar någonting annat just nu. Här utforskas mötespunkter – inte bara mellan konst och pop – utan också mellan musik och dikt. Nysläppta låten ”Döda flickan rädda rösten” är något av det mest känslosamma och dramatiska vi hört i år." HYMN





Fågelle is one of the 2022 Keychange participants ︎ (https://www.keychange.eu/)
eng:
Emerging out of the nordic experimental music scene, Fågelle is a wild collision of lyrical beauty and unhinged, raw expression, where soundscapes, heaving with intricate detail, meet radically fragile and powerful vocals.

Her solo live shows move between quiet folkloristic singing passages and almost orchestral sound walls permeated by electronic disturbances. Songs building on a guitar riff, slowly diving into dark obscurity. Rural Gothic and urban artificial light – moving in between these poles.

On her upcoming album Den svenska vreden (The Swedish rage), coming out on Medication Time Records (BRUIT ≤, Glassing) on 27th January 2023, she explores feelings of isolation and anger in collage-like soundscapes made with twisted field recordings, mobile memories, digital trash, dark electronics, and howling choirs while moving between harmony and noise. She juxtaposes lyrical songwriting and disruptive experiments to reflect the whole in all their facets.

Den svenska vreden is recorded and produced with long-time collaborator Henryk Lipp (Anna von Hausswolff, Millencolin), with whom she also made her debut album Helvetesdagar, which Swedish Gaffa called “a straight through uncompromising, filterless, honest, courageous and masterful album”. Since its release in 2019, she’s toured Europe by herself and supporting BIG|BRAVE, playing venues and festivals such as Roadburn, Berghain Kantine in Berlin, Electrowerkz in London, and Petit Bain in Paris.


“I’m witnessing something so completely profound, that I can’t look away. [...]  Fågelle takes the chaos, and harnesses it to within an inch of its very being. It's hypnotic, wondrous, and completely otherworldly.”

The Sleeping Shaman

“Fågelle’s creative energy is transcendental and will open ancient plus modern energetic portals of inner bliss.”

CVLT Nation

“There was something raw, primal, and very magnetic about it, which made it difficult to tear your eyes and ears away from her.”

Anxious Magazine


“A sinuous vocal that weaves in and out of conventional tonality, hemmed in by a luxuriant thatch of luminous arpeggios. Serene, ecstatic spells of sunlit major-key updrafts, punctuated with toe-curling crunches of unexpected harmonic discord. Like waltzing across a frozen lake with your unrequited first crush. Spiralling out of sight of sorrow and sunlight and sensation – weightless.” Gigwise

“Her music is an experimental elaboration on beautifully presented spoken word, combined with pedals, synthesisers and samplers. Fågelle sings in her mother tongue, Swedish, which really lends authenticity to the experience. She transports the audience to a different sphere, and cannot be forgotten!” Todolistldn

"At some point, I thought, ‘I wish I knew what she was singing’, but actually I realised it was not necessary. A howling chant; expressive and right from the gut." The wonderful world of dance

“Die Schwedin „Fågelle“ wiederum schichtet Rauschen und rhythmische Drones aufeinander, fragmentiert und entfremdet synthetische Sounds, setzt schlichtweg fulminante Gesangsmelodien auf das tonale Gewaber. Das ist Honig und Beton, das ist Popnoise vom Feinsten. „Diese Frau ist einfach eine Erscheinung“, bringt es Tanja Fuchs auf den Punk, „ein bisschen wie Björk, aber ohne den Kitsch.“ ” Die Referentin

"Kaltes Knistern macht sich anschließend in den Pausen des nächsten Beitrages, zwischen den schwebenden und bebenden Sphären von Fågelle, im Raum bemerkbar. Gebändigt von solch akustischer Ehrlichkeit bleibt das Publikum die gesamte Dauer dieser makellosen Vorstellung über erstarrt, wie hypnotisiert. Das Gefühl beschleicht einen, als stünde ein lächelnder Ben Frostnicht weit entfernt im Raum. Glasklar trifft die Stimme der Schwedin jeden Ton und fügt sich zu den rhythmisch genau platzierten Molltönen ihrer Gitarre." 

The Message